Avfall, borrslam och återvinning - Naturvårdsverket presenterar ny statistik! 

September 25, 2024

Vartannat år sammanställer Naturvårdsverket statistik över uppkomna och behandlade mängder avfall i Sverige. Statistiken är fördelad på olika avfallsslag, branscher och behandlingsmetod. Den används för uppföljningar och åtgärder inom avfallsområdet, till exempel åtgärder kopplade till de svenska miljökvalitetsmålen och målen i det europeiska avfallsdirektivet.

Avfallsmängder i Sverige

År 2022 var den totala mängden uppkommet avfall i Sverige 164 miljoner ton, fördelat på 157 miljoner ton icke-farligt avfall och 7,2 miljoner ton farligt avfall. Mineralavfall står för 88 procent av totalen och en övervägande del är avfallsslaget gruvavfall. I jämförelse med den senaste mätningen, som gjordes 2020, har mängden uppkommet avfall ökat medan den totala mängden icke-farligt avfall har minskat.

Statistiken som Naturvårdsverket tagit fram kan delas in i två kategorier: primärt och sekundärt avfall. Sett till mängden primärt uppkommet avfall ligger branschen byggverksamhet i topp, med uppkommet avfall motsvarande 13,6 miljoner ton. Branschen omfattar byggnation av bostadshus och andra byggnader samt anläggningsarbeten av vägar, järnvägar, broar och liknande. Även rivningar, markarbeten och bygginstallationer omfattas av byggbranschen.

Återvinning och bortskaffande av material

Statistiken visar att 7,2 miljoner ton avfall materialåtervanns. Den största delen gick till konventionell materialåtervinning, vilket innebär återvinning till samma material. Inom denna kategori återfanns pappersavfall och glasavfall motsvarande över en miljon ton. Batterier och ackumulatorer, ett farligt avfallsslag, materialåtervanns i stor utsträckning till en vikt på 73 000 ton. 

På annat sätt återvanns 6,8 miljoner ton avfall. Den största behandlingstypen var energiåtervinning med 6,7 miljoner ton, och knappt hälften av dessa bestod av hushålls- och liknande avfall. Med energiåtervinning avses förbränning där avfallet används som bränsle och energin tas tillvara. Till exempel gick 160 000 ton farligt träavfall till energiåtervinning. Från år 2020 har den totala energiåtervinningen ökat något, särskilt den av farligt avfall.

Vidare har 100 000 ton icke-farligt avfall och 39 000 ton farligt kemiskt avfall används till återfyllnad, exkluderat mineralavfall. Genom deponering och annat bortskaffande behandlades 980 000 ton avfall, utöver mineralavfall. Totalt deponerades 920 000 ton avfall.

Gruvavfall

Gruvavfall står för 78 procent av allt uppkommet avfall i Sverige år 2022. I gruvavfall inkluderas avfall från gruvdrift, exempelvis sten och grus från gruvgångar, borrslam från borrning och stoft från bearbetningsprocesser. Från all gruvverksamhet uppkommer gruvavfall, men mängd och volym kan variera kraftigt mellan olika verksamheter. Mängden malm som bryts varje år påverkar hur mycket gruvavfall som uppkommer och behandlas. En god avfallshantering kan kraftigt begränsa miljöpåverkan från gruvverksamheten.

Allt gruvavfall som behandlades i Sverige kan inte redovisas i statistiken på grund av röjanderisken. Av det som redovisades behandlades 52,7 miljoner ton främst genom invallning av anrikningssand i sandmagasin eller dammar. Ytterligare 51,7 miljoner ton gråberg deponerades. Till återfyllnad gick 1,8 miljoner ton gruvavfall, vilket bland annat innefattar igenfyllning av gamla gruvhål samt för att forma landskapet som en del av efterbehandlingen av ett gruvområde. Mängden gruvavfall till återfyllnad har ökat jämfört med 2020. Det kan förklaras med försök att utnyttja gruvavfallet på ett mer hållbart sätt. Gruvavfall har även behandlats genom energiåtervinning, återvinning eller återanvändning. Under 2022 deponerades även 165 000 ton farligt gruvavfall och 3,1 miljoner ton farligt avfall gick till annat bortskaffande.

Källa: Naturvårdverket