Företag, akademi och regionen tillsammans för en grön och konkurrenskraftig omställning – intervju med Anja Ankelius om Green Twin Leadership

 22 januari 2026

Västmanland står inför stora hållbarhetsutmaningar och många företag saknar både resurser och specialistkunskap för att själva genomföra omställningen. Green Twin Leadership (GTL) är ett samverkansprojekt mellan Region Västmanland och Mälardalens universitet (MDU) som ger akademi, näringsliv och offentlig sektor möjlighet att mötas, dela resurser och driva den gröna omställningen framåt. Vi har intervjuat Anja Ankelius, samverkanskoordinator vid MDU, för att få en inblick i hur projektet fungerar i praktiken och vilka effekter det kommer att få både universitetet och näringslivet i regionen.

Berätta lite om dig själv.

- Jag är pedagog i grunden och har lång erfarenhet som chef inom statlig verksamhet. Sedan 2023 arbetar jag som samverkanskoordinator på Mälardalens universitet. Jag gillar att tänka strategiskt, se samband och skapa progression – särskilt i uppdrag som bidrar till samhällsutveckling. Nyfikenhet driver mig och jag trivs när jag får kombinera analys med att få saker att hända. Jag har lätt för att bygga relationer och fungerar ofta som en matchmaker mellan människor och organisationer.

Vad innebär din roll i Green Twin Leadership och vad bidrar MDU med?

- Jag är delprojektledare för universitetets del i GTL. Det betyder att jag planerar, samordnar och koordinerar både pågående och nya aktiviteter i förhållande till projektets arbetspaket. Personellt bidrar MDU med ett mindre team – jag arbetar 50 % av min tid och resten av gruppen stödjer i mindre omfattning. Vårt huvudsakliga arbete är att synliggöra och paketera de erbjudanden vi redan har så att de når en bredare målgrupp. Universitetet sitter på stor kompetens, men har svårt att nå ut direkt till industri och företagsfrämjande aktörer. GTL ger oss en språngbräda för att ta plats, lyssna på företagens behov och skapa konkreta insatser.

Vad lockade dig att gå med i projektet?

- Möjligheten att arbeta i ett större sammanhang med de komplexa frågor som vi MÅSTE lösa kring omställning, ledarskap, innovation och konkurrenskraft. Som lärosäte är vi en pusselbit i den komplexiteten, men vi klarar inte allt själva. Omställningen kräver samverkan över organisationsgränser. Vi har länge samverkat med Region Västmanland, men GTL är första gången vi utvecklar ett gemensamt utforskande projekt.

Vilken är den största vinsten för ett företag i Västmanland som använder GTL?

-Att få kontakt med rätt personer och bygga relationer. Mindre företag kan gå långt i sina processer genom att delta i ett case där studenter tar hand om de svåra frågorna som annars är svåra att hinna med i vardagen. Steget kan kännas stort när man gör det själv, men genom våra möten och matchningsinsatser får företag både analys och stöd, samt ett förtroendefullt nätverk att vända sig till när man behöver hjälp.

Hur har samarbetet mellan universitetet och regionen utvecklats?

-Personligen har jag fått en ny kontext och nya kollegor – en riktig rikedom! Vi har lärt oss enormt mycket av varandra och börjar förstå hur vi kan accelerera våra respektive erbjudanden. Universitetet har börjat synliggöra sin kompetens för företag, medan regionen får tillgång till akademisk kunskap, forskning och studentresurser.

På vilket sätt bidrar MDU till kunskapsutbyte mellan forskning, utbildning och näringsliv?

-Vi har erbjudit företag i Västmanland att delta i MITC:s Klimatledarprogram – ett program som utvecklats i Södermanland i Eskilstuna där MITC hr sitt fäste. Vi är dessutom i startgroparna för att låta ett antal av våra master-studenter engagera sig i exjobb kopplade till GTL:s fokusområden. De utformade utmaningarna är direkt tillämpbara i näringslivet, och intresset har varit stort. Vi kartlägger också företagens och aktörernas behov för att finjustera våra erbjudanden och utbildningar.

Kan forskningen vid MDU leda till konkreta förändringar i företagens hållbarhetsarbete?

Det enkla svaret är ja. Vi har både befintlig forskning och planerad med stor potential. Från 2026 startar vi ett forskningsspår ‘Underleverantörernas utmaningar och möjligheter i omställningen’. Det ska ge svar på vilka gap som finns för underleverantörer i förhållande till Agenda 2030 och Green Deal. Analysen kommer att visa om ytterligare insatser behövs för att de ska vara konkurrenskraftiga.

Vilka verktyg eller metoder har GTL tagit fram hittills?

- Vi har en engagemangssida på Region Västmanlands webb där aktörer kan anmäla sig. Dessutom har vi Träffpunkt Hållbarhet, ett forum där akademi och näringsliv möts regelbundet för att diskutera gemensamma frågor och lyfta goda exempel. Projektforum är ett annat forum där akademi, Region och näringar möts för dialog om gemensamma projektidéer.

Har ni stött på några oväntade hinder eller möjligheter?

- Det största hindret är inte tekniskt utan socialt: alla återkommer till att relationer är det viktigaste. I en tid av digitala chattbotar och standardiserade formulär saknar många en tydlig kontaktperson. Trots lågkonjunktur och osäkerhet kring politiska och EU‑styrda klimatmål ser vi en stark vilja i länet att jobba med frågorna, och vi är särskilt glada att vi blir så väl mottagna av olika aktörer när vi tar kontakt. Det är en signal på att insatsen är efterfrågad.

Vilka framgångar kan du peka på?

- Vi har lyckats inkludera företag från Västmanland i Klimatledarprogrammet och fått mycket positiv återkoppling. Deltagarna uppskattar att de får diskutera frågor med andra som "sitter i samma båt". Programmet har också lett till ett Klimatledarnätverk som ska hålla liv i frågan efter avslutad kurs. Dessutom har vi etablerat ett "Projektforum" där nya utlysningar presenteras och organisationer pitchar idéer för samarbete. En annan viktig del är nätverkandet, våra kontakter ute bland industri och aktörer ger idéer och ringar på vattnet för våra forskare och studenter.

Hur ser du på framtiden för GTL efter 2028?

- Vi ser GTL som ett startskott, inte ett slutprojekt, vi arbetar med ett systemiskt perspektiv där vi skapar långsiktiga förutsättningar mellan personer och organisationer. När finansieringen löper ut ska strukturerna vi byggt finnas kvar och fungera både internt och mellan parterna. Vi har redan identifierat liknande initiativ i Sörmland och planerar möten för att skapa synergier. Dessutom samarbetar vi med nätverk i Östra Mellansverige (Uppsala, Örebro, Östergötland och Sörmland) för att dela kunskap och driva utvecklingen framåt.