Professorns syn på en verklig cirkulär framtid – från nisch till en av samtidens största begrepp

17 mars 2026

Cirkulär ekonomi har blivit ett av näringslivets mest använda ord och en av samtidens största frågor. Men bakom det döljer sig även komplexa utmaningar. Vi pratade med Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete på avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, som har följt utvecklingen från en nischad marknadsföringsfråga på 90-talet till en central del av dagens affärsutveckling.

Mattias eget intresse för frågorna väcktes redan i slutet av 80-talet, långt innan cirkulär ekonomi blev ett väl etablerat ord. ”Då var miljöproblematiken, med bland annat försurning av skogen, en växande fråga. Jag insåg att om vi ska expandera samhället och få det bättre, kommer det att gå åt mer resurser, vilket i sin tur kommer att ge mer miljöpåverkan”, berättar han. ”Jag tänkte att det här med miljö och hållbarhet nog kan bli intressant i framtiden”, säger Mattias.

Sedan dess har området cirkulär ekonomi exploderat. ”Jag tycker det har varit roligt att se hur området har vuxit också”, säger han. ”När jag började forska kring detta hade man koll på i princip alla i hela världen som höll på med det. Det var inte så mycket större än så. I dag är det helt omöjligt, men samtidigt fantastiskt roligt att det har expanderat så pass mycket. Området och dess frågor har gått från att vara en liten nisch till att för allt fler organisationer bli en central del i deras affärsutveckling”

Missförstånd som hindrar utvecklingen?

Trots det växande intresset för cirkulär ekonomi menar Mattias att det finns flera missuppfattningar som hindrar utvecklingen.

”En är att en del företag tror att de själva kan vara cirkulära. Men det går inte. Vad du kan göra är att de tillsammans med andra, sina kunder och leverantörer, skapa mer cirkulära system och flöden av produkter och material. Man du kan inte göra det själv.”

En annan vanlig myt är att fullständig cirkularitet är ett uppnåeligt mål. ”Vi kan aldrig nå 100 procent cirkularitet. Du kommer alltid att behöva tillföra nya resurser och ha förluster i dina system”, förklarar han. Mattias menar att det leder till ”att när du designar din affär så måste du tänka flera led på en gång.”

Insikten: Från att sälja produkter till att sälja funktion

Den verkliga vändpunkten, enligt Mattias, är insikten om affärsmodellernas avgörande roll. Det är där nyckeln till en verklig förändring ligger.

”För att få det att verkligen fungera måste man också titta på affärsmodellerna. Affärsmodellerna styr hur produkterna är utformade”, säger han och utvecklar resonemanget: ”Så länge man säljer produkter på traditionellt sätt kommer det alltid att finnas incitament hos tillverkarna att se till att kunden kommer tillbaka efter ett tag och vill ha en ny produkt. Men om man i stället säljer funktionen så att du behåller någon form av kontroll över produkten och får betalt för den funktion produkten ger, då kommer du som leverantör att vilja se till att kunden använder produkten så länge och effektivt som möjligt. För då tjänar du mer pengar.”

Detta skifte från ägande till tillgång är centralt. Mattias menar att vi har blivit lärda att äga, men att det ofta är en överskattad drivkraft. ”Jag skulle hävda att det här med ägandet är överskattat i många fall”, säger han. ”Vi har blivit lärda att vi ska äga, men ägandet ställer också väldigt mycket krav på oss. Vi tar stora risker och är inte experter på alla produkter, vilket leder till en ökad kostnad för oss.”

Vägen till en cirkulär framtid

Så vad är det som bromsar utvecklingen? Enligt Mattias är de största hindren inte tekniska, utan det mentala.

”Väldigt mycket sitter i huvudet på beslutsfattare i organisationer”, säger han. ”Det är lite läskigt att testa något nytt. Man är så van vid det traditionella sättet att sälja och köpa produkter och hur man ska räkna på det.”

6662

Han betonar att man måste våga ta risken att göra en förändring – och att lösningen då måste vara substantiellt bättre. Han pekar också på hur våra system är uppbyggda. Inom organisationer finns ofta separata budgetar för investering och drift, vilket gör det svårt att se den totala kostnaden. Dessutom kan lagstiftningen vara ett hinder. ”Mycket av den lagstiftning vi har är uppbyggd och designad för en linjär ekonomi. Det finns incitament som ser till att hålla igång produktionen och att produkter i inte ska hålla för länge. Det gör att en cirkulär affärsmodell måste vara mycket bättre för att kunna konkurrera.”

Vilka teknologier och affärsmodeller måste då vara på plats för att driva nästa språng? Enligt Mattias är det ”olika varianter att sälja funktion”. Han utvecklar också; ”vad jag se kommer vara ett viktigt stöd är nya typer av AI-verktyg för att kunna göra och förstå nya affärsmodeller. Det ser jag som centralt”.  Mattias menar också att det tar tid att förändra beteenden och tankar – men att det sakta men säkert växer fram.

Mattias pratar också mycket om att det är viktigt att titta på helheten. ”Man behöver titta på helheten ur ett resursperspektiv – vad får du ut för funktion av den här resursen?”. Men han menar också att bara titta på resursanvändningen, eller det ekonomiska, också kan bli missvisande. ”Många gånger pratar man bara om förlusterna och kostnaderna, men man måste också titta på värdeskapandet.” Han ser också en utmaning med mentaliteten hos människor. ”Vi människor gillar att prata om positiva saker. Medan när det kommer till att prata om negativa saker blir vi mer försiktiga och går gärna tillbaka till gamla lösningar och blir mindre initiativrika” Många gånger kan funktionen med hållbarhet och cirkulär ekonomi ha gifts fram från det negativa per3spektivet, att det är ett problem. ”Rapporterna borde snarare visa på potentialen som finns i att gå mot mer cirkularitet”, menar Mattias.

Hur politiken kan driva på utvecklingen

Slutligen, för att accelerera omställningen, ser Mattias en tydlig roll för politiken.

”Använd den offentliga upphandlingen effektivt. Det händer fortfarande inte.” Han utvecklar resonemanget; ”att skapa mer effektiva upphandlingar ur ett livscykelperspektiv som gör att de kan få mer politik för pengarna. Det är en bra början. Så att du även får en efterfrågan och en marknad för de här nya lösningarna”. Han knyter även an till det tidigare resonemanget om funktion snarare än produkt. ”Men också öppna upp från att ha så mycket fokus på själva produkten till att ha fokus på funktionen och stimulera att folk faktiskt börja köpa funktionen snarare än produkterna.”

Ett annat förslag, som kan vara aktuellt på EU-nivå, är att kräva transparens från tillverkarna för att ge konsumenterna makt. ”Ställ krav på att leverantören måste visa – vilken är den tänkta livslängden för produkten? Det kommer göra att det blir mer transparens, och kunderna kan då göra mycket klokare och mer genomtänkta köpbeslut. Det kommer att driva företag till att tillverka produkter som håller längre.”

Foto: Thor Balkhed