Idag överlämnades regeringens budgetproposition för 2025 till riksdagen. Flera förslag som ingår i höstbudgeten har redan presenterats i syfte att kortsiktigt lyfta ekonomin ur lågkonjunkturen och en långsiktig tillväxt framöver. Reformutrymmet i höstbudgeten beräknas uppgå till ungefär 60 miljarder kronor. Bland regeringens planerade reformer benämns bland annat satsningar på infrastruktur, innovation och forskning, elförsörjningen samt kompetensförsörjning. Regeringen föreslår även förenklingar av tillståndsprocesser, en höjning av reduktionsplikten samt satsningar för grön omställning i norr.
Energiförsörjningen
- Satsningar på över en miljard kronor ska gå till ett investeringsstöd för att öka elsystemets förmågor, ersättning till kommuner för vindkraftutbyggnad, en utökad satsning på pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet samt insatser för att förbättra förutsättningarna för ny fossilfri elproduktion. Kraftlyftet syftar att öka elsystemets förmågor genom bland annat investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster och andra systemtjänster. Målet är att främja den gröna omställningen och det långsiktiga utsläppsmålet att nå nettonoll 2045.
Infrastruktur
- Ramen för infrastruktur ska öka med 200 miljarder i och med infrastrukturpropositionen som kommer att lämnas till riksdagen i början av oktober 2024. Den nationella planen för transportinfrastruktur kommer att träda i kraft våren 2026. Satsningarna, som enligt regeringen är historiskt stora, uppgår till totalt 1 171 miljarder kronor. En god infrastruktur ska gynna företag och tillväxten för att stärka svensk konkurrenskraft samt bidra till den gröna omställningen.
Klimat & Miljö
- Regeringen förslår ett nytt investeringsstöd, kväveklivet, för att underlätta jordbrukets arbete med att minska avgången av ammoniak och växthusgaser. Regeringen föreslår 100 miljoner kronor per år 2025, 2026 och 2027 till det nya stödet.
- Totalt föreslås 260 miljoner kronor i budgetpropositionen för att stärka den biologiska mångfalden, minska övergödningen, restaurera slåtter- och betesängar, stoppa avfallsbrottslighet samt bekämpning av översvämningsmygg i särskilt drabbade områden.
- Satsningar på 100 miljoner kronor på snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser ska effektivisera och påskynda näringslivets klimatomställning i syfte att stärka den svenska konkurrenskraften. Satsningarna ämnar förbättra myndigheternas förmåga att hastigt och effektivt behandla tillstånds- och tillsynsprocesser.
- Regeringen har även presenterat en höjning av reduktionsplikten från sex till tio procent samtidigt som drivmedelsskatten föreslås sänkas i årsbudgeten. Nettoeffekten för utsläppen beräknas innebära en utsläppsminskning på totalt drygt två miljoner ton fram till år 2030.
Forskning och utbildning
- I den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som beräknas presenteras i slutet av 2024, föreslås anslagen till forskning och innovation öka med 6,5 miljarder kronor till 2028. Målet är att svensk forskning ska vara konkurrenskraftig, av högsta kvalitet och att det svenska näringslivet ska vara en katalysator för innovation.
- Ersättningen för expertskatt föreslås även att sänkas från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad.
Kompetensförsörjning
- Regeringen föreslår att 900 miljoner kronor ska tillföras regional yrkesinriktad vuxenutbildning till Komvux och studiestöd i syfte att stärka den svenska konkurrenskraften. Förslaget innebär 11 000 fler årsstudieplatser för 2025 och sammantaget kommer staten finansiera cirka 72 000 årsplatser inom regional yrkeskomvux under 2025. Regeringen föreslår även att höja bidraget till handledare inom lärlingsutbildningen inom Komvux och lärlingsvux, från 3500 till 7000 kronor per år.
- Ingenjörslandet Sverige har en omfattande brist på personer med gedigna kunskaper inom naturvetenskap, teknik och matematik vilket allvarligt sårar den svenska konkurrenskraften internationellt. Satsningar görs för att stimulera elevers intresse redan från tidig ålder med förhoppning om att i större utväxling vägleda elever mot en STEM-inriktad (Science, Technology, Engineering and Mathmatics) utbildning på både gymnasial och eftergymnasial nivå. Regeringen håller på att arbeta fram en STEM-strategi, som spänner över hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning.
Grön omställning i Norrlandsregionen
- Regeringen satsar 1,5 miljarder för att underlätta bostadsbyggandet i norra Sverige. 140 miljoner ska avsättas redan under 2025 och summan stegras sedmera fram tills 2028. Budgettillskottet förväntas agera som en katalysator för bostadsbyggandet i de berörda kommunerna för att driva industriomställningen. Regeringen avser även att pröva förutsättningarna för en utbyggnad av Malmbanan med utrymme för medverkan av privata aktörer. Syftet är en potentiellt mer kostnadseffektiv och fortgående infrastrukturlösning som möjliggör att fler projekt kan realiseras under den angivna tidsramen.