EU presenterar klimatmål för 2040

Mars 27, 2024

Nyligen släppte kommissionen ett meddelande om ett europeiskt klimatmål för 2040. Den nya målsättningen innebär en nettominskning av utsläppen till 2040 med 90 procent jämfört med 1990.

 

Målsättning baserad på konsekvensanalys


För att 2040-målet ska nås beräknas en EU:s utsläpp behöva understiga 850 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2040, och koldioxidupptaget (naturliga såväl som industriella) behöver uppgå till 400 miljoner ton koldioxidekvivalenter.


Förslaget har baserats på en konsekvensanalys utifrån tre alternativ:


  1. En linjär minskningstakt mellan 2030 och 2040, vilket resulterar i upp till en 80 procentig nettominskning jämfört med 1990.
  2. En nettominskning på 85-90 procent jämfört med 1990, vilket härleds från en förlängning av nuvarande lagstiftningsakter inom Fit For 55.
  3. En nettominskning på 90-95 procent jämfört med 1990.

 

Alternativ tre innefattar den lägsta koldioxidbudgeten för EU (16 miljarder ton koldioxidekvivalenter 2030-2050) och den mest omfattande användningen av nya tekniker för klimatomställningen. Detta scenario är det som kommissionen anser bäst kunna minska de totala utsläppen av växthusgaser i atmosfären, och som överensstämmer med kraven i den europeiska klimatlagen om en växthusgasbudget som inte äventyrar EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Det tredje alternativet är därtill det enda som följer rekommendationen från ESABCC.


Det tredje scenariot har enligt kommissionen även goda förutsättningar att skapa ekonomisk tillväxt och bidra till förbättrad resiliens och minskat importberoende av fossil energi. I och med behovet av en snabbare utveckling av ny teknik förväntas alternativ tre även stärka den europeiska marknaden för tillverkning av nya teknologier, samt främja innovation och forskning.


Kommissionen pekar även på elektrifieringens betydelse för klimatomställningen, tillsammans med behovet av energikällor med noll eller låga koldioxidutsläpp, däribland förnybar energi och kärnkraft. Även nya tekniker för koldioxidinfångning bedöms vara nödvändiga för att ställa om energisystemet till 2040.

 

Vägen framåt


Meddelandet från kommissionen innehåller inga konkreta förslag på kommande lagstiftning för att uppnå 2040-målen, utan betraktas som ett bidrag för att öppna upp den politiska debatten om EU:s väg framåt, som kan utgöra grund för nästkommande kommission att driva vidare som lagförslag.


Regeringen meddelar i en promemoria att den välkomnar förslaget, och betonar i synnerhet vikten av att skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv väg mot klimatneutralitet inom unionen till 2050. Bland annat anser regeringen att fokus i det kommande ramverket bör inriktas mot kostnadseffektiva åtgärder, såsom handel med utsläppsrätter, samt att det utformas på ett sådant sätt att det främjar arbetstillfällen och tillväxt.

 

Källa: Faktapromemoria gällande meddelande om EU:s klimatmål för 2040