Nyheter
17 juni 2026
Nyligen presenterade Europeiska kommissionen meddelandet ”Ett enklare, tydligare och bättre genomdrivet EU-regelverk”. Initiativet syftar till att modernisera EU:s lagstiftningsprocess genom att göra reglerna mer begripliga, ändamålsenliga och enklare att tillämpa. Ambitionen är att minska den administrativa bördan för företag och myndigheter och därigenom stärka den inre marknaden. Samtidigt väntar hårdare kontroll och högre sanktioner för medlemsländer som inte följer regelverket. För svenska företag kan reformen innebära betydande förenklingar och besparingar.
15 juni 2026
Den gröna omställningen driver fram en historisk ökning av litiumjonbatterier i allt från elbilar till energilager. Samtidigt skapar utvecklingen nya brandrisker som räddningstjänst, företag och myndigheter måste hantera. Frågan är om samhället är redo för konsekvenserna av den teknik som ska minska vårt beroende av fossila bränslen.
För att nå klimatmålen satsar både EU och Sverige på elektrifiering. Elbilar ersätter bensin- och dieselbilar, industrier ställer om till fossilfri produktion och energisystemet blir allt mer beroende av batterier för att lagra el från sol- och vindkraft. Samtidigt väntas elbehovet öka kraftigt under de kommande decennierna när transporter, industri och digital infrastruktur elektrifieras.
10 juni 2026
EU:s nya förpackningsförordning - Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR), träder snart i kraft och innebär stora förändringar i hur förpackningar regleras i Europa. Från den 12 augusti 2026 börjar förordningen gälla och kommer att påverka alla företag som släpper ut förpackningar på EU-marknaden.
Till skillnad från tidigare direktiv är PPWR en förordning, vilket innebär att de nya kraven är direkt tillämpliga i alla EU-länder utan nationell implementering. Förordningen syftar till att skapa en harmoniserad marknad för förpackningar inom EU samt förebygga förpackningsavfall, minska skadliga ämnen och öka återanvändning och materialåtervinning.
3 juni 2026
Under första kvartalet 2026 nådde fem europeiska techbolag en värdering på minst en miljard dollar – så kallade enhörningar, eller ”unicorns”. Tillväxten sker samtidigt som allt fler europeiska bolag väljer investeringar, tjänster och digital infrastruktur i allt högre grad inom EU-baserade alternativ – en förskjutning som stärker framväxten av ett mer självständigt europeiskt tech-ekosystem.
Trenden drivs av flera faktorer: ökad osäkerhet kring handelsavtal, krav på datasuveränitet och ett växande intresse för att hålla kritisk digital infrastruktur inom unionen. EU-kommissionen planerar dessutom att införa lagar för att begränsa medlemsstaternas användning av amerikanska molnleverantörer i sitt ”Tech Sovereignity Package” under juni 2026.
Regeringen fortsätter att reformera avfallslagstiftningen
26 maj 2026
Regeringen beslutade i förra veckan om ett nytt reformpaket på avfallsområdet i syfte att öka materialåtervinningen, stärka resurseffektiviteten och främja omställningen till en mer cirkulär ekonomi. De nya bestämmelserna träder i kraft 1 juli 2026 och innebär både skärpta krav för privata verksamheter, men även tydligare regler för myndigheter och kommuner.
Reformerna bygger vidare på tidigare förändringar inom avfallslagstiftningen. I juli 2025 beslutade regeringen om ett första reformpaket med fokus på verksamhetsavfall, schaktmassor och ett ökat ansvar för näringslivet.
EU vill förenkla lagstiftningen – Futuense välkomnar initiativet
18 maj 2026
EU-kommissionen har presenterat en omfattande plan för att modernisera och förenkla unionens lagstiftning. Initiativet syftar till att göra regler tydligare, mer konsekventa och enklare att efterleva; ett steg som ses som centralt för att stärka Europas konkurrenskraft i en tid av globala omställningar.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade vikten av ett mer effektivt regelverk: “Europa behöver tydlig och sammanhängande lagstiftning som möter behoven hos både medborgare och företag. Vår plan ska göra lagstiftningen mer effektiv, transparent och bättre förankrad i evidens.”
Sveriges AI-strategi är här
24 februari 2026
I fredags presenterade regeringen Sveriges första samlade och långsiktiga AI-strategi. Målet är tydligt: Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI. Den nya strategin ska ge effektivare myndigheter, tydligare regler för företag och bättre förutsättningar för forskning. Strategin slår fast att Sverige ska driva en ansvarsfull och säker AI-utveckling samt verka för stabila internationella spelregler.
Strategin ska genomföras genom konkreta myndighetsuppdrag, ändringar i lagar och förordningar, riktade budgetbeslut samt nya samverkansforum mellan offentlig och privat sektor. Nedan följer några av de mest centrala delarna.
Europa står inför en strategisk utmaning: utan en stabil tillgång till kritiska råmaterial, såsom litium, magnesium och kobolt, riskerar både konkurrenskraft, den gröna omställningen och försvarsförmågan att bli hotade. I december 2025 presenterade Europeiska kommissionen tillsammans med Europeiska utrikestjänsten handlingsplanen RESourceEU – ett initiativ som syftar till att påskynda åtgärder för att bevara och utöka EU:s produktion av primära och sekundära kritiska råmaterial, stärka EU:s motståndskraft mot leveransstörningar och diversifiera sin försörjning. Regeringen ställer sig nu i ett pressmeddelande positiv till handlingsplanens målsättning och ambition.
Europa vid ett vägskäl – Insikterna från TechArena 2026
18 februari 2026
När TechArena 2026 samlade näringsliv, investerare, beslutsfattare och techledare stod en sak klar: Europas framtid avgörs i skärningspunkten mellan AI, kapital, hållbarhet och geopolitik.
I en tid präglad av osäkerhet, snabb teknikutveckling och ökande global konkurrens är innovation inte längre bara en tillväxtfråga – det är en säkerhetsfråga.
Här är de viktigaste frågorna som dominerade samtalen under TechArena 2026.
.jpeg?etag=%2220a1ed-6995ca27%22&sourceContentType=image%2Fjpeg&ignoreAspectRatio&resize=282%2B376&quality=85)
Ny satsning för en cirkulär plastmarknad
10 februari 2026
Med allt mer pressade värdekedjor, skärpta klimatmål och geopolitiska konflikter står plastmarknadens framtid inför en stor utmaning. EU-kommissionen strax före jul ett omfattande åtgärdspaket som ska påskynda övergången till en cirkulär ekonomi, med särskilt fokus på plastsektorn. Initiativet fungerar som ett pilotprojekt inför den kommande Circular Economy Act, som väntas träda i kraft 2026, och syftar till att stärka Europas konkurrenskraft, minska beroende av import och nå klimatmålen.
Sverige tar position i Europas strategiska tekniksatsningar
9 februari 2026
Sverige står inför ett potentiellt strategiskt genombrott inom artificiell intelligens och avancerade halvledare. Regeringen gav Vinnova nyligen i uppdrag att förbereda ett möjligt svenskt deltagande i två nya europeiska industrisamarbeten inom ramen för Important Projects of Common European Interest (IPCEI) – IPCEI AI och IPCEI AST.
Initiativet markerar en tydlig ambition: att stärka Sveriges roll i de teknologiska värdekedjor som är avgörande för Europas långsiktiga konkurrenskraft, säkerhet och teknologiska suveränitet. För näringsliv, forskningsaktörer och investerare innebär detta nya möjligheter – men också ökade krav på strategisk positionering och samverkan.
EU:s klimatmål för 2040 – vad tycker svenska aktörer?
5 februari 2026
Under förra året presenterade EU ett förslag om att ändra EU:s klimatlag och införa ett bindande klimatmål om 90 procent minskning av nettoutsläppen till 2040 under. Planen utgör ett viktigt steg på vägen mot klimatneutralitet 2050 och ligger till grund för unionens åtaganden enligt Parisavtalet.
Regeringen skickade förslaget på remiss den 24 juli 2025 och nu har remissvaren sammanställts - och bilden som framträder är tydlig; det finns en stark och bred samsyn och uppslutning bakom behovet av ett 2040-mål, men även en splittring i synen på ambitionsnivå och flexibilitet
EU-kommissionen stärker Europas cybersäkerhet - nytt lagpaket föreslås
2 februari 2026
Europa står inför flera stora utmaningar - en av dessa är säkerhetshoten inom det digitala landskapet. Europeiska unionen utsätts för dagliga cyber- och hybridattacker riktade mot samhällskritisk infrastruktur, företag och demokratiska institutioner. Mot denna bakgrund har Europeiska kommissionen nu presenterat ett omfattande cybersäkerhetspaket med syfte att stärka EU:s motståndskraft och förmåga mot ökande digitala hot från både statliga och kriminella aktörer.
22 januari 2026
Västmanland står inför stora hållbarhetsutmaningar och många företag saknar både resurser och specialistkunskap för att själva genomföra omställningen. Green Twin Leadership (GTL) är ett samverkansprojekt mellan Region Västmanland och Mälardalens universitet (MDU) som ger akademi, näringsliv och offentlig sektor möjlighet att mötas, dela resurser och driva den gröna omställningen framåt. Vi har intervjuat Anja Ankelius, samverkanskoordinator vid MDU, för att få en inblick i hur projektet fungerar i praktiken och vilka effekter det kommer att få både universitetet och näringslivet i regionen.
7 januari 2026
Statistiska centralbyrån (SCB) har publicerat rapporten “Utveckling av statistik om växthusgasutsläpp i industrins värdekedjor” som visar hur mycket koldioxid olika delar av den svenska industrin släpper ut. Rapporten presenterar den första nationella statistiken som kombinerar produktions‑, konsumtions‑ och värdekedjeperspektivet för hela den svenska industrin.
22 december 2025
Sverige har under det senaste decenniet byggt upp ett omfattande system av statliga stöd för att påskynda den gröna omställningen. Två av de mest centrala stöden är Klimatklivet och Industriklivet. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen analyserat potentiella överlapp i stöden och i så fall på vilket sätt gränsdragningen mellan stöden kan tydliggöras.
.jpg?etag=%22fdc7-69426c95%22&sourceContentType=image%2Fjpeg&ignoreAspectRatio&resize=461%2B461&quality=85)
19 december 2025
Den 8 december samlades beslutsfattare, forskare och representanter från näringsliv- och civilsamhället i Bryssel för att diskutera lösningar på Europas vattenutmaningar i det gemensamma forumet Water Resilience Forum. Forumet är en del av European Water Resilience Strategy (EU:s strategi för vatten-resiliens) som vägleder arbetet mot långsiktig vattensäkerhet inom unionen.
18 december 2025
Regeringen har i en promemoria föreslagit att inrätta en ny Miljöprövningsmyndighet. Den ska ersätta de nuvarande miljöprövningsdelegationerna och samla alla miljöprövningsärenden under en central myndighet. Förslaget bygger vidare på den tidigare Miljötillståndsutredningen om att skapa en samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprocess. Förslaget har varit ute på remiss och nu har remissinstanserna inkommit med sina svar.
Tyck till kring förslaget om digitala lösningar för tillsynsvägledning
16 december 2025
Naturvårdsverket har lämnat in en skrivelse till regeringen där de redovisar sitt uppdrag att föreslå lösningar för digitaliserad tillsynsvägledning. Syftet med uppdraget var att föreslå en eller flera gemensamma digitala lösningar som möjliggör en mer effektiv, enhetlig och samordnad tillsyn enligt miljöbalken och relevanta EU‑förordningar.
12 december 2025
Under 2024 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att finansiera och samordna kommuners arbete med planerings- och tillståndsprocesser vid etablering av ny kärnkraft. Kommuner erbjöds att ansöka om statliga medel till pilotprojekt för att utveckla arbetssätt. Nu har myndigheten överlämnat redovisningen till regeringen.
11 december 2025
Igår presenterade regeringen ett omfattande paket av reformer för att öka materialåtervinningen i Sverige. Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari behöver Sverige accelerera omställningen till en cirkulär ekonomi och säkerställa att landet uppnår målen enligt EU:s avfallsdirektiv.
9 december 2025
Den 27:e november presenterade EU-kommissionen den nya bioekonomiska strategin. Den är ett övergripande ramverk som ska stärka Europas konkurrenskraft, öka unionens resiliens och driva på den gröna omställningen. Strategin sätter också den politiska riktningen för kommande lagstiftning och investeringar inom det bioekonomiska området och utgör ett centralt verktyg för att uppnå EU:s miljö- och klimatmål.
6 november 2025
Naturvårdsverket och länsstyrelserna har lämnat in en skrivelse till regeringen där de redovisar sitt uppdrag att föreslå en ny nationell digital lösning för företags och verksamhetsutövares miljörapportering.
Innan regeringen tar ställning till förslaget finns möjligheten för berörda aktörer att lämna synpunkter. Det finns alltså fortfarande utrymme för att påverka hur FMR utformas
4 november 2025
Regeringen vill förenkla regelverket för hur företag och verksamheter hanterar vissa typer av avfall. I en ny promemoria föreslår regeringen flera ändringar i miljöprövningsförordningen. Syftet är att minska den administrativa bördan för företag och andra verksamheter som hanterar farligt eller smitt‑förande avfall, samtidigt som det avlastar kommunala och statliga tillsynsinstanser - utan att försvaga miljöskyddet.
EU-kommissionens miljörapport om Sverige - möjligheter och utmaningar
28 oktober 2025
Som en del av granskningen av medlemsländernas genomförande av EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning publicerar EU-kommissionen kontinuerligt bedömningar kring framsteg och kvarstående möjligheter och utmaningar. Under sommaren publicerade kommissionen 2025 års rapport, som går igenom tematiska områden för lagstiftningen och presenterar möjliggörande verktyg inom finansiering och förvaltning.
Ny myndighet för miljöprövning banar väg för en smidigare klimatomställning
23 oktober 2025
Den svenska regeringen har äntligen presenterat de lagändringar som krävs för att den nya Miljöprövningsmyndigheten ska kunna ta över de ärenden som idag hanteras av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Förslaget bygger vidare på betänkandet om en samordnad myndighet för miljöbedömningar och tillståndshantering.
Ny cybersäkerhetslag stärker skyddet för kritisk infrastruktur – vad betyder det för svenska företag?
20 oktober 2025
Den 14 oktober presenterade regeringen proposition Ett starkt skydd för nätverks‑ och informationssystem – en ny cybersäkerhetslag. Lagförslaget, som väntas träda i kraft den 15 januari 2026, inför EU‑direktivet NIS 2 i svensk rätt och ställer skärpta krav på både offentliga och privata aktörer i ett brett spektrum av sektorer.
En kraftig acceleration krävs för omställning till en cirkulär ekonomi inom EU
17 oktober 2025
Nyligen publicerades Europeiska Miljöbyråns (EEA) omfattande rapport om miljötillståndet i Europa. Rapporten pekar på särskilt oroande trender för naturen, på grund av förstörelse, överexploatering och minskad biologisk mångfald. Trots intensiva investeringar i att minska växthusgaser och luftföroreningar kommer effekterna av pågående klimatförändringarna innebära en stor utmaning för regionen.
Ny produktansvarslag - en modernisering för den digitala eran
16 oktober 2025
Ett omfattande lagförslag har presenterats för att ersätta den svenska produktansvarslagen (1992:18) med en ny, EU-anpassad produktansvarslag. Bakgrunden till detta är det nya produktansvarsdirektivet, som har tagits fram av EU för att möta de stora förändringarna i hur produkter designas, tillverkas och används idag.
Regeringen föreslår fler satsningar på kärnkraft
9 oktober 2025
Regeringen föreslår nya ekonomiska ramar för ny kärnkraft i budgetpropositionen för 2026. Man lägger även fram förslag på förstärkningar för tillståndsprövning, går vidare med skapandet av en ny myndighet för att effektivisera miljöprövningen och tillsätter en utredning gällande ersättning vid nedläggning av kärnkraftsreaktorer.
Ny utredning om AI – reglering, tillsyn och innovation i fokus
7 oktober 2025
Igår presenterade AI-utredningen sitt förslag för regeringen. Utredningen vill införa ett system för AI-tillsyn, ge myndigheter sanktionsrätt och skapa en svensk sandlåda för AI-utveckling. Syftet är att möta kraven i EU:s nya AI-förordning, som börjar tillämpas fullt ut 2026, och skapa ett enhetligt regelverk som både skyddar medborgarna och främjar innovation.
Ny lagstiftning inom cirkulär ekonomi på gång – chans att påverka
7 oktober 2025
Den cirkulära ekonomin är en central del av EU:s ambition att stärka konkurrenskraften, skapa ekonomisk säkerhet och minska klimatpåverkan. Under lång tid har övergången från linjära till cirkulära materialflöden däremot stagnerat. Som ett led i att byta denna trend och stimulera den cirkulära ekonomin inleder EU-kommissionen nu arbetet med en ny rättsakt, Circular Economy Act (CEA). Kommissionen har öppnat för samråd till och med den 6 november – ett kritiskt skede för påverkan.
Sverige missar klimatmål enligt prognoser
2 oktober 2025
Regeringen har nu inkommit med årets klimatredovisning. Syftet med klimatredovisningen är att underlätta uppföljning och bedömning av de samlade klimateffekterna. Gapet till EU:s klimatmål år 2030 beräknas bli 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Ett gap som efter insatserna i årets budgetproposition beräknas minska till 4,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Naturvårdsverkets förslag på nya förpackningsregler ute på remiss
30 september 2025
I juni lämnade Naturvårdsverket en delredovisning till regeringen med förslag på hur svensk rätt bör kompletteras för att anpassas till EU:s nya förpackningsförordning. Delredovisningen föreslår ett bemyndigande i miljöbalken som gör det möjligt för regeringen eller utsedd myndighet att ta fram nödvändiga föreskrifter där EU lämnar nationellt handlingsutrymme. Regeringen skickar nu ut myndighetens förslag på remiss.
Regeringen satsar på AI i budgeten
22 september 2025
Idag presenterades budgeten för 2026 och i det görs olika satsningar på AI. Målet är att stärka konkurrenskraft och innovation inom såväl offentlig som privat sektor. Satsningarna ska bidra till ökad AI-kompetens genom att säkerställa tillgången till tillförlitliga och trygga verktyg för AI-lösningar.
Klimatklivet – nästa ansökningstillfälle öppnar snart
19 september 2025
Klimatklivet är ett statligt investeringsstöd som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Genom programmet kan företag, kommuner och andra aktörer ansöka om ekonomiskt stöd för investeringar i fossilfri teknik, förnybar energi och andra klimatsmarta lösningar.
Regeringen öppnar för uranbrytning i Sverige
16 september 2025
Regeringen vill slopa förbudet mot uranbrytning i Sverige. En proposition om lagändringen har lagts fram och föreslås börja gälla den 1 januari 2026, enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
29 april 2025
Naturvårdsverket har genomfört den årliga lägesbeskrivningen för Klimatklivet, ett statligt investeringsstöd som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och påskynda den gröna omställningen. Det är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläpp och underlätta den gröna omställningen.
April 16, 2025
Igår presenterades vårändringsbudgeten, som innehåller förslag till ändringar gällande statens utgifter under 025. I årets vårändringsbudget föreslås ökade medel till två centrala initiativ som driver på klimatomställningen: Klimatklivet och Industriklivet.
April 9, 2025
I förra veckan redovisade Naturvårdsverket den årliga uppföljningen av Sveriges miljömål till regeringen. Målen är viktiga för att styra landet mot en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030 och utgör grunden för det nationella miljöarbetet. Uppföljningen har fokuserat på de många insatser som gjorts av regeringen och myndigheter under 2024 för att förbättra miljön. Naturvårdsverkets sammantagna bedömning är att Sverige har långt kvar till att uppfylla flera miljömål.
April 2, 2025
I veckan startade forskningsprojektet Exnovation for Sufficiency, som undersöker hur ohållbara konsumtions- och produktionssystem kan fasas ut för att bana väg för en mer cirkulär ekonomi. Till skillnad från innovation, som ofta handlar om att skapa nya lösningar, fokuserar exnovation på att avveckla befintliga strukturer och system som hindrar hållbar utveckling.
Mars 26, 2025
OECD:s miljöprestandagranskning av Sverige 2025 utvärderar landets framsteg inom miljö- och klimatpolitik sedan den senaste granskningen 2014. Syftet med rapporten är att analysera hur väl Sverige uppnår sina miljömål, identifiera styrkor och utmaningar samt ge rekommendationer för att förbättra måluppfyllelsen. OECD:s granskning visar både att Sverige är en global ledare inom klimat- och miljöarbete samt att det krävs förändringar för att nå flera av de satta målen.
Mars 19, 2025
Under ledning av ordförande Ursula von der Leyen har den nya EU-kommissionen arbetat i strax över 100 dagar. I samband med det lyfter kommissionen vad de har genomfört hittills för att nå målen om att stärka EU:s konkurrenskraft och höja graden av förberedelse. Arbetet omfattar bland annat regelförenklingar, satsningar på ren energi och investeringar i utbildning och AI. Bland de större planerna finns konkurrenskraftskompassen, den rena industrigiven, omnibuspaketen och ’union of skills’.
Mars 12, 2025
EU-kommissionen har antagit sitt första omnibuspaket med förslag som syftar till att förenkla regelverket och stärka EU-företagens konkurrenskraft. Bland åtgärderna finns minskade administrativa kostnader samt förenklad rapportering om hållbar finansiering, due diligence & taxonomi.
Mars 5, 2025
I förra veckan överlämnades betänkandet En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem till miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari. Utredningen har sett över sanktionssystemet i miljöbalken samt hur miljöbrottsbekämpningen kan stärkas. Syftet är att säkerställa effektiviteten i det miljörättsliga sanktionssystemet. Vidare har utredningen ämnat undersöka hur möjligheterna att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen kan förbättras.
Februari 26, 2025
Vid årsskiftet gick Sverige in som ordförande i Gröna klimatfonden (Green Climate Fund, GCF), som är världens största multilaterala fond för klimatfinansiering. GCF har i uppdrag att stödja behoven i länder och samhällen som är mest sårbara för klimatförändringarnas negativa effekter. I förra veckan hölls det första styrelsemötet under svenskt ordförandeskap. Det svenska ordförandeskapet under 2025 kommer fokusera på att verka för ökad effektivitet och stärkt resultatfokus. Sverige vill se fonden stärka sitt arbete med att attrahera finansiering från olika givare och källor.
Februari 20, 2025
I förra veckan presenterade EU kommissionen sitt arbetsprogram för 2025. Fokus ligger på att stärka unionen för att möta framtidens utmaningar. Samtidigt ser kommissionen möjligheter att stärka Europas interna marknad och konkurrenskraft samt skapa tydligare och förenklade regelverk. Klimatarbetet är fortsatt viktigt, där åtgärder för fossilfri el och Clean Industrial Deal ska bidra till att klimatmålen nås samt stärka konkurrenskraften.
Februari 11, 2025
Idag, den 11 februari, träder EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR, i kraft. Syftet är att minska mängden förpackningar och avfall, begränsa användningen av primära råmaterial och påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Om 18 månader börjar de allmänna bestämmelserna gälla, vilket innebär stora förändringar för företag och konsumenter. PPWR ersätter den tidigare förordningen PPWD och innebär skärpta krav på återvinning, återanvändning och minskad användning av skadliga ämnen.
.jpg?etag=%226c8ce-67a9f27f%22&sourceContentType=image%2Fjpeg&ignoreAspectRatio&resize=625%2B416&extract=213%2B0%2B412%2B416&quality=85)
Februari 6, 2025
Det nya projektet SmartCircle inleddes vid årsskiftet med syfte att påskynda och skala upp implementeringen av cirkulära praktiker inom tillverkningsindustrin. Projektet leds av Mälardalens universitet och Luleå tekniska universitet och huvudfinansiär är Vinnova. Sektorn står inför utmaningar gällande uppskalning, bland annat på grund av isolerade satsningar snarare än samarbete för att uppnå storskaliga cirkulära lösningar. Genom att använda avancerad digital teknik som IoT, AI och big data-analys ska projektet bidra till att förbättra hur cirkulära principer implementeras och skalas upp i industrin.
Februari 4, 2025
EU investerar 500 miljoner euro (ca 5,7 miljarder SEK) i 91 nya forskningsprojekt som syftar till att stödja den gröna omställningen och EU:s hållbarhetsmål. Projekten, finansierade genom Horisont Europa, kommer att fokusera på områden som biodiversitet, cirkulär ekonomi, hållbara livsmedelssystem och ren miljö.
Januari 30, 2025
I förra veckan överlämnade Miljötillståndsutredningen sitt betänkande, där flera viktiga förändringar föreslås för att effektivisera och förenkla tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Syftet är att göra processen mer flexibel, förutsägbar och i linje med EU:s regelverk, samtidigt som det ska bidra till en mer effektiv industriell klimatomställning och främja investeringar.
Januari 28, 2025
Regeringen har nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera behovet av stöd, för att påskynda sjö- och luftfartens omställning till fossilfrihet. Dessa transportslag är avgörande för både gods- och passagerartransporter, men de är också betydande utsläppskällor. Sjöfartens utsläpp har ökat sedan 1990 och de båda transportslagen är i hög grad beroende av fossila bränslen. För att nå klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045 krävs välgrundade och effektiva lösningar.
Januari 23, 2025
Det nya året markerar startskottet för en rad satsningar, regler och myndighetsuppdrag som ska stärka Sveriges arbete med klimatomställningen. Målet är att nå nettonollutsläpp 2045 och att möta kraven i EU:s klimatplan Fit for 55. Bland förändringarna finns nya uppdrag till Naturvårdsverket, nya regelverk kring miljöprövningar och utsläpp samt investeringar i ny teknik för att minska utsläppen.
Januari 21, 2025
I förra veckan överlämnades det första delbetänkandet från Kärnkraftsprövningsutredningen till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredningen är ett viktigt steg mot regeringens mål om att Sverige ska ha 100 procent fossilfri elproduktion senast 2040.
Delbetänkandet presenterar förslag för att effektivisera tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer och säkerställa rättvisa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Syftet är att förenkla och påskynda processen utan att kompromissa med säkerheten eller strålskyddet.
Januari 16, 2025
Bygg- och fastighetssektorn genererar årligen stora mängder avfall och står för en betydande del av Sveriges miljöutmaningar. I sin senaste rapport har Boverket kartlagt nuläget och föreslagit åtgärder för att driva omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Rapporten visar att nivåerna av återbruk och materialåtervinning är låga och att marknader för återbrukat material fortfarande är omogna. Däremot börjar ett perspektivskifte ta form i branschen, där fler aktörer ser värdet av att bevara och återbruka byggmaterial och byggnadsdelar. För att påskynda omställningen föreslår Boverket bland annat att informations- och vägledningsinsatser utvecklas, att klimatdeklarationer förbättras och att digitalisering används för att underlätta återbruk och återvinning.
Januari 14, 2025
I och med det nya året har regeringen beslutat om Naturvårdsverkets nya regleringsbrev. Huvudpunkterna inkluderar utfasning av plast, hantering av PFAS samt uppdrag kring innovation och ny teknik. Bland annat ska Naturvårdsverket fortsätta arbete med att minska användningen av fossil plast och främja cirkulära lösningar, både nationellt och i samarbete med EU. Myndigheten ska även agera samordnande i arbetet med att hantera PFAS-föroreningar och i samverkan utveckla effektiva åtgärdsstrategier. Regleringsbrevet innehåller även uppdrag gällande stöd för utveckling av grön teknik och samarbeten som driver på den industriella utvecklingen.
Januari 9, 2025
Regeringen har nyligen meddelat satsningar för att stärka kompetensförsörjningen inom AI och den gröna omställningen. Satsningarna omfattar totalt elva svenska lärosäten som har fått i uppdrag att ta fram korta kurser inom områdena som ställer allt högre krav på utbildning och kunskap. Syftet med satsningarna är att öka kompetensen både hos studenter och redan yrkesverksamma. Till exempel kan sjuksköterskor, lärare och ingenjörer behöva komplettera sina utbildningar för att möta de krav på kompetens som ställs till följd av utvecklingen inom AI området.
Januari 7, 2025
Från och med 1 januari 2025 gäller nya regler för insamling och hantering av textilavfall i Sverige. Textilier som kläder, hemtextilier och accessoarer ska nu sorteras ut från de övriga soporna och samlas in separat. I genomsnitt slänger svenskar 7–9 kilo textil per person och år. Mycket av detta hamnar som restavfall eller går direkt till förbränning. Endast en liten procent av textilavfallet i Sverige återvinns i dagsläget. Även på EU nivå pågår arbete gällande textilavfall, där förhandlingar fortfarande pågår.
December 19, 2024
I torsdags presenterade regeringen den nya forskningspropositionen, som kommer att stärka Sveriges position som en ledande forskningsnation. Under perioden 2025–2028 investeras 6,5 miljarder kronor i forskning och innovation, med fokus på excellens, internationalisering och banbrytande teknik. Satsningarna omfattar bland annat excellenscenter och banbrytande forskning för att främja världsledande forskning. Målet är att Sverige ska vara en global ledare inom forskning och innovation och bidra till lösningar på både nationella och globala utmaningar som klimat, hälsa och teknologi.
December 16, 2024
EuroHPC har nyligen meddelat att Sverige får en av de sju europeiska AI-fabrikerna, ett initiativ för att stärka innovation och samarbete inom AI och högpresterande datorsystem. Den svenska AI-fabriken, Mimer, kommer att fokusera på områden som life science, hälso- och sjukvård, materialvetenskap och spelindustrin – där Sverige redan har stark kompetens.
December 12, 2024
IVL svenska miljöinstitutet har aktiverat ett forskningsprojekt för att kartlägga kritiska råvaror. Ämnena används av industrin i klimatomställningen, bland annat i batterier, och att trygga tillgången till dessa är av stor betydelse. Projektet Kritiska Råmaterial: Rapportering och Råvaruförsörjning syftar till att kartlägga och förbättra hanteringen av kritiska råmaterial i Sverige.
December 9, 2024
Försvarets materielverk har nyligen tilldelats ett nytt uppdrag kring halvledarteknik. Halvledare, även kallat den moderna teknikens DNA, är grunden för modern datoranvändning och finns i de flesta elektroniska produkter. De har dock dubbla användningsområden och är en avgörande komponent i avancerade försvarssystem.
December 6, 2024
Nyligen avslutades förhandlingarna i Busan, Sydkorea, där representanter från nästan 200 länder deltog. Arbetet inleddes av FN:s miljöprogram i mars 2022, då en historisk resolution antogs för att utveckla ett globalt bindande avtal kring plastföroreningar, både på land och i haven. Mötet i Busan var den femte förhandlingsrundan sedan dess. Avtalet hade flera mål, bland annat att minska produktionen av plast och att underlätta återvinning och återbruk av plastprodukter.
December 4, 2024
Naturvårdsverket har nyligen publicerat rapporten ”Sveriges återvinning av förpackningar”, som redovisar siffror för 2023. Bland annat presenteras materialåtervinningsgraden för pantburkar i aluminium, där 90 procent av de producerade burkarna materialåtervanns. Lägst återvinningsgrad har rapporterats för plast, där endast 39 viktprocent har materialåtervunnits. Rapporten är en del av uppföljningen av Sveriges arbete enligt förpackningsförordningen.
November 29, 2024
COP29 har avslutats efter intensiva förhandlingar i Baku, Azerbajdzjan, där parterna inom FN:s klimatkonvention samlades. I fokus stod finansiering av klimatåtgärder och mötet resulterade i ett beslut om 300 miljoner USD årligen i klimatbistånd, en summa som är tre gånger så stor som det tidigare målet. Klimatbiståndet ska användas till att hjälpa länder ställa om till grönare energi och minska utsläppen på sikt. Vidare fortsatte arbetet gällande handel med utsläppsrätter, där de nya regleringarna gör det möjligt för länder att genomföra sina klimatplaner snabbare och billigare.
November 28, 2024
I den nationella avfallsplanen, Avfall i ett cirkulärt samhälle, beskrivs en nulägesbild, hinder samt 500 förslag på åtgärder kring vad samhällets olika aktörer kan göra på avfallsområdet. Det avfallsförebyggande programmet, Ett cirkulärt Sverige tänker efter – före, finns samlad information om varför Sverige behöver förebygga avfall, utmaningar samt åtgärdsförslag för olika samhällsaktörer. Naturvårdsverket har även sammanställt en åtgärdslista riktade mot specifika avfallsströmmar för att ge alla möjlighet att bidra till omställningen.
November 22, 2024
Endast en bråkdel av de 30 miljoner par skor som säljs i Sverige varje år återanvänds, trots ökad efterfrågan på hållbara alternativ från konsumenterna. Under hösten har projektet ”Ökat återbruk av skor” påbörjats, med syfte att öka återbruket av skor i Sverige! Aktörerna bakom projektet visar på ett brett engagemang, med uppslutning från akademin, innovationsfrämjare och skobranschen. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. Målet är att bidra till skobranschens övergång till mer cirkulära affärsmodeller, till exempel genom insamling och återförsäljning.
November 21, 2024
Förra veckan presenterade regeringen förslag på flera reformer av avfallslagstiftningen! Syftet med förändringarna är att öka resurseffektiviteten, skapa långsiktighet och förbättra förutsättningarna för företag och kommuner. Bland förändringarna föreslås tillsynsansvaret för kommunernas avfallshantering att flyttas till länsstyrelserna, samt att Naturvårdsverkets uppdrag att följa upp, utvärdera och rapportera på avfallsområdet ska förtydligas.
November 15, 2024
Förra veckan presenterade Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, sin redovisning av uppdraget att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige. Teknikpolitiken behöver samlas, riktas och styras för att möta kommande utmaningar och kunna bli internationellt ledande inom strategiskt viktiga tekniker. I rapporten lämnar Vinnova flera rekommendationer och förslag, bland annat att sex tekniska områden ska prioriteras, bland annat AI och energiteknik. Teknikerna är utvalda utifrån utgångspunkterna svensk ekonomi och konkurrenskraft, nationell säkerhet och försörjningstrygghet samt miljömässig och hållbar omställning.
November 13, 2024
I början av november avslutades COP16, FN:s möte om biologisk mångfald, och i veckan inleddes toppmötet COP29. Sveriges delegation vid förhandlingarna leds av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Mötet följde upp Kunming-Montrealramverket från 2022, och tog flera beslut kring hur ramverket ska genomföras. På olika sätt ska de bidra till att hejda och vända förlusten av den biologiska mångfalden.
November 7, 2024
Nyligen tilldelades Riksgäldskontoret ett nytt uppdrag för att möjliggöra etablering av ny kärnkraft i Sverige. Mer specifikt gäller uppdraget att utreda och föreslå hur staten kan minska programrisken i avvecklingsfasen. Med andra ord: hur staten kan minska kostnaderna för avveckling och slutförvaring av kärntekniska restprodukter för de aktörer som bygger de första reaktorerna i ett nytt kärnkraftsprogram.
November 4, 2024
I slutet av oktober fattade regeringen beslut om att tillsätta den så kallade Styrmedelsutredningen. I uppdraget ingår att analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Utfasningen sak kunna ske i enlighet med de EU-åtaganden som finns samt Sveriges långsiktiga nationella klimatmål till 2045, samtidigt som de negativa konsekvenserna hålls nere.
Oktober 31, 2024
Idag gick EU:s klimatmyndighet, European Environment Agency (EEA), ut med nyheten att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser har minskat med 8 procent under 2023. Det visar på betydande framsteg mot klimatneutralitet. EEA följer upp EU:s utsläpp årligen, och ser att den här takten måste fortsätta för att uppnå Europas klimat- och energi mål.
Oktober 28, 2024
Förra veckan inleddes FN konferensen om biologisk mångfald i Cali, Colombia. Under konferensen hålls det sextonde partsmötet kring COP16, då FN:s ramverk för biologisk mångfald följs upp. Den globala överenskommelsen för att hejda och vända den pågående förlusten av biologisk mångfald, Kunming-Montrealramverket, antogs 2022.
Oktober 25, 2024
Föregående vecka gick Energimyndigheten ut med en ny satsning på framtidens elsystem, motsvarande 775 miljoner kronor. Det är ett program för forskning och innovation, med inriktning på fossilfri elproduktion, elanvändning och framtidens elnät.
Oktober 24, 2024
Nyligen samlades EU:s ministerråd för klimat- och miljö samt energifrågor i Luxemburg för att diskutera gemensamma mål och ståndpunkter. Ministerrådet består av ministrar från de 27 medlemsländerna och är en av de lagstiftande institutionerna inom Europeiska Unionen. I praktiken finns det flera olika ministerråd beroende på vilken fråga som diskuteras.
Oktober 18, 2024
Naturvårdsverket är just nu i processen att ta fram en ny och uppdaterad nationell avfallsplan, samt ett program för att förebygga avfall. Det finns ett stort engagemang i frågan, vilket bevisas av de 79 remissvar som har inkommit som svar på de två förslagen. De kommer att justeras och färdigställas senast den 31 oktober.
Oktober 16, 2024
I början av denna månad välkomnade Sverige delegationer från Finland, Åland, Island, Danmark, Norge och Grönland för möten i Nordiska ministerrådet. Under 2024 har Sverige ordförandeskapet och leder då arbetet inom de olika samarbetsområdena. Ordförandelandet ska utforma ett program som omfattar årets politiska prioriteringar. Under Sveriges ordförandeskapet är prioriteringarna näringslivets gröna omställning, att bidra till hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i hela Norden, samt att vidareutveckla den nordiska elmarknaden. Mötet är en del i ett gemensamt och långsiktigt arbete för att stärka innovation och det nordiska varumärket.
Oktober 10, 2024
Sverige tog några första stora steg i arbetet med sandlådor förra veckan när Vinnova tilldelades ett nytt uppdrag. Uppdraget gäller att analysera hur en kontaktpunkt för regulatorisk försöksverksamhet bör struktureras och genomföras i Sverige. Arbetet med regulatoriska sandlådor ska stärkas för att utveckla innovativ, ny teknik. Vinnova är Sveriges myndighet för innovation, och har som uppdrag är att stärka Sveriges innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.
Oktober 10, 2024
Förra veckan överlämnades betänkandet Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi till regeringen. Den tillsattes för att utreda hur ekonomiska incitament kan användas för att främja Sveriges omställning till en cirkulär ekonomi. Utredningen är en del av det helhetsgrepp som krävs för en effektiv omställning.
Oktober 4, 2024
Förra veckan undertecknade nordiska ministrar en deklaration om mikroplaster, där de befäste sin ställning internationellt. Det gjordes i samband med ministermötet i New York under veckan, då det har gått två år sedan FN:s generalförsamling antog en historisk och ambitiös resolution för utveckling av nya juridiskt bindande instrument för att få slut på plastförorening. De nordiska länderna har i flera år arbetat med målet att förstärka globala åtaganden för att minska plastförorening.
Oktober 2, 2024
Nyligen beslutade Regeringen att tillsätta en ny utredning som en del i arbetet med att göra Sverige till en ledande nation inom användning av säker och tillförlitlig AI. Utredningen ska föreslå nödvändiga lagändringar och åtgärder till följd av EU:s nya förordning om AI, även kallad AI-förordningen. Helena Rosén Andersson har tillsatts som särskild utredare och slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 30 september 2025.
September 26, 2024
Den 17 september 2024 publicerade Riksrevisionen en ny granskningsrapport om Industriklivet, ett statligt stöd riktat mot ny teknik och innovativa lösningar för att minska växthusgasutsläppen. Inom Industriklivet kan stöd ges till projekt i olika utvecklingsfaser: från forskningsprojekt, olika typer av förstudier och pilot- och demonstrationsprojekt till kommersialisering genom investeringar.
September 25, 2024
Vartannat år sammanställer Naturvårdsverket statistik över uppkomna och behandlade mängder avfall i Sverige. Statistiken är fördelad på olika avfallsslag, branscher och behandlingsmetod. År 2022 var den totala mängden uppkommet avfall i Sverige 164 miljoner ton, och statistiken visar att flera miljoner ton återvanns.
September 19, 2024
Idag överlämnades regeringens budgetproposition för 2025 till riksdagen. Flera förslag som ingår i höstbudgeten har redan presenterats i syfte att kortsiktigt lyfta ekonomin ur lågkonjunkturen och en långsiktig tillväxt framöver. Reformutrymmet i höstbudgeten beräknas uppgå till ungefär 60 miljarder kronor.
September 18, 2024
Göteborgs hamn bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete, och har startat flera projekt för att minska utsläppen och bidra till en grönare sjöfart. Det här är den andra delen av intervjun med Cecilia Magnusson, andre vice ordförande för Göteborgs hamn.
September 12, 2024
Enligt Naturvårdsverket står sjöfarten för ungefär 80 procent av de utsläpp som kommer från bränsle som tankas i Sverige. År 2022 uppgick dessa utsläpp till cirka sju miljoner ton koldioxidekvivalenter. Våra hamnar har en viktig roll att spela i sjöfartens klimatomställning. Vi har intervjuat Cecilia Magnusson som är andre vice ordförande för Göteborgs hamn kring deras hållbarhetsarbete.
Maj 28, 2024
I december 2023 tillsatte regeringen en AI-kommission, vars syfte är att analysera och ge konkreta förslag på hur AI kan främja Sverige som ledande industri- och forskningsnation. I förra veckan bjöd Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) in till ett seminarium tillsammans med kommissionen, AI-forskare och branschföreträdare, som kretsade kring den växande betydelsen av AI, och hur Sverige ska bemöta denna utveckling och ta vara på dess potential.
Maj 23, 2024
Igår röstade riksdagen igenom regeringens klimathandlingsplan – Hela vägen till nettonoll. Klimathandlingsplanen innehåller ett 70-tal förslag som ska genomföras eller påbörjas under mandatperioden för att minska utsläppen av växthusgaser och nå målet om nettonollutsläpp till 2045.
Maj 21, 2024
Regeringen har beslutat att ge Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att leda en process för att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige. Uppdraget ska resultera i ett kunskapsunderlag till regeringen för framtida insatser som stärker svensk konkurrenskraft och investeringar i forskning och utveckling.
Maj 16, 2024
Stockholms universitet har nyligen inrättat Stockholm Center for Global Governance (SCGG) – en forskningshubb för frågor som rör global styrning och dess relation till utmaningar såsom klimatförändringar, konflikter och ekonomiska kriser.
Maj 14, 2024
Den fjärde sessionen av förhandlingarna kring utformandet av ett internationellt rättsligt bindande dokument om plastföroreningar, ägde nyligen rum i Ottawa. Deltagarna diskuterade bland annat utsläpp, produktion och produktdesign, avfallshantering, problematiska plastsorter, finansiering och en hållbar och rättvis omställning.
Maj 10, 2024
Nyligen presenterade regeringen elva nya förslag för att korta och effektivisera tillståndsprocesser för ansökningar om nya och ändrade miljötillstånd. Förslagen kommer att träda i kraft den 1 januari 2025.
Maj 7, 2024
Regeringen har fattat beslut om en ny förordning som tydliggör kraven på konsekvensutredningar. De nya reglerna syftar till att skapa bättre förutsättningar för särskilda utredare, myndigheter och kommittéer att utreda och ta fram förslag som är kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt motiverade.
Maj 2, 2024
Nyligen hölls ett seminarium i riksdagen där inbjudna politiker och branschföreträdare diskuterade elektronikskatten – en skatt som infördes 2017 för att minska spridningen av farliga kemikalier i elektronikprodukter. Skatten har dock visat sig ha negativa effekter på såväl ekonomi som miljö. Seminariet leddes av Pernilla Enebrink som är vd för branschorganisationen ElektronikBranschen. Vi har intervjuat henne kring de konsekvenser som elektronikskatten har för företagare, konsumenter och miljö.
April 25, 2024
Utbildningsminister Mats Persson har nyligen signerat Artemisavtalet, som innehåller principer för utforskning och uppförande i rymden. Genom anslutningen ges Sverige nu även möjlighet att delta i den internationella satsningen Artemisprogrammet, som leds av USA.
April 23, 2024
I förra veckan hölls World Circular Economy Forum – ett av världens största forum för cirkulär ekonomi. Detta år ägde eventet rum i Bryssel, och en av många frågor som diskuterades var hur europeisk handel med tredjeländer påverkas av EU:s växande hållbarhetskrav, samt hur EU bör möta de utmaningar som denna utveckling medför för producenter längs hela värdekedjan.
April 18, 2024
Utredningen Nationell samordnare för Agenda 2030 har nu slutredovisats. Den särskilda utredaren har haft i uppdrag att samordna och bistå regeringen i implementeringen av Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling på nationell nivå.
April 16, 2024
Igår presenterade regeringen 2024 års vårproposition samt vårändringsbudgeten. De satsningar som föreslås inom utgiftsområde 20, som berör klimat, miljö och natur, omfattar bland annat en stärkning av klimatinvesteringar. Därtill föreslås ökade anslag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, samt satsningar på åtgärder för värdefull natur och sanering av förorenade områden.
April 11, 2024
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på ändringar i minerallagen. Ändringen utgör en del i regeringens arbete med att förenkla och göra tillståndsprocesserna för gruvor mer effektiva.
April 9, 2024
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag för en nationell implementering av EU:s direktiv kring företagens hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Lagförslaget innehåller bestämmelser som i hög grad ansluter till direktivets utformning och ordalydelse. Regeringen anser även att skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapport inte bör gå längre än vad EU-direktivet kräver.
April 5, 2024
Regeringen beslutade nyligen att Utredningen om havsbaserad vindkraft får ett nytt uppdrag. Enligt det nya direktivet ska det utredas huruvida Sverige bör övergå till ett system där tillståndsgivning till ny havsbaserad vindkraft enbart sker genom att staten anvisar lämpliga platser för etablering.
April 3, 2024
Naturvårdsverket har nyligen presenterat sin årliga bedömning av utvecklingstrenden för miljökvalitetsmålen för regeringen. Utvärderingen visar att utvecklingen är positiv för två av målen, neutral för åtta, negativ för fem och tvetydig för ett.
Mars 28, 2024
Energimyndigheten släppte tidigare i år rapporten Styrmedel för CCS och CCU Avskiljning och lagring respektive användning av koldioxid. Rapporten har kartlagt brister i befintliga styrmedel för koldioxidinfångning och -lagring, och ger förslag på förbättringsåtgärder för att främja utvecklingen av CCS och CCU, utan att incitamenten för alternativa lösningar minskar. Rapporten är just nu ute för remiss, och remissinstanserna ska inkomma med svar i slutet av juni.
Mars 27, 2024
Nyligen släppte kommissionen ett meddelande om ett europeiskt klimatmål för 2040. Den nya målsättningen innebär en nettominskning av utsläppen till 2040 med 90 procent jämfört med 1990.
Mars 15, 2024
För att företag ska kunna få en bättre överblick och mer kunskap kring tillståndsprocessen för miljöfarlig verksamhet har Naturvårdsverket tagit fram en ny vägledning, Så går en tillståndsprövning enligt miljöbalken till. Informationsmaterialet utgör en del av arbetet med att effektivisera tillståndsprövningarna.
Februari 29, 2024
Naturvårdsverket presenterade nyligen sin rapport kring åtgärder för att minska utsläppen från energiutvinning genom att reducera mängden fossil plast som förbränns. Syftet med uppdraget har varit att visa vilken potential som olika åtgärder har för att minska plasten som går till förbränning. Vi har sammanfattat rapporten åt er med fokus på produktflöden med störst potential att dra ned på utsläppen.
Februari 28, 2024
I syfte att öka återanvändningen av varor har regeringen beslutat att ge en utredare i uppdrag att undersöka momsregler för gåvor och försäljning av begagnade varor. Utredaren ska se över möjligheterna att förenkla regelverket för företag som vill sälja begagnade varor eller skänka till välgörenhet.
Februari 20, 2024
Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss med lagförslag för att genomföra det ändrade EU-direktivet kring hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Regeringen anser att nationella bestämmelser bör utformas så likt EU-direktivet som möjligt, även vad gäller vilka företag som ska omfattas av kraven.
Februari 16, 2024
Regeringen har meddelat att de vill förenkla och effektivisera processer för återvätning av våtmarker. Förslaget innebär även att administrativa hinder ska tas bort för att göra det lättare för markägare att återväta sina våtmarker. Våtmarker utgör ett av regeringens prioriterade områden inom klimatpolitiken.
Februari 15, 2024
Europaparlamentet och rådet har nått en politisk överenskommelse kring direktivet om gemensamma regler för att främja reparation av varor, mer känt som Right to Repair, När direktivet träder i kraft kommer det att introducera rättigheter för konsumenter som både sträcker sig inom och utanför den rättsliga garantin.
Februari 9, 2024
President Emmanuel Macron besökte i förra veckan Sverige under två intensiva dagar. Under statsbesöket undertecknades ytterligare en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete inom forskning av kärnkraftsteknik. Samarbetet syftar till att främja utvecklingen av kärnkraft och därmed, i förlängningen, Sveriges planerbara energi.
Februari 8, 2024
Internationella energirådet (IEA) har släppt sin senaste årsrapport med analyser och prognoser för efterfrågan, tillförsel och koldioxidutsläpp från energisektorn fram till år 2026. Trots att elektricitetsbehovet på global nivå förväntas öka de kommande tre åren innebär den rekordhöga elproduktionen av lågemissionskällor att utvecklingen av ren energi ökar snabbare än elektricitetsbehovet.
Februari 1, 2024
I syfte att påskynda omställningen till eldrivna fordon har regeringen beslutat att införa ett nytt tillfälligt stöd för lätta ellastbilar samt ett utökat stöd för små- och medelstora företag som investerar i utsläppsfria tunga lastbilar. Regeringen meddelar även att de ska anpassa klimatpremien till EU:s nya stadsstödregler.
Januari 30, 2024
Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, på engelska kallad Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), kommer att införas fullt ut år 2026. Redan nu pågår dock en övergångsperiod med rapporteringskrav för företagen. Naturvårdsverket har sedan tidigare tagit fram vägledning för företag som berörs av lagstiftningen och nu har även Svenskt Näringsliv tagit fram en manual som stöd.
Januari 25, 2024
Riksrevisionen lämnade i höstas in sin rapport kring statens åtgärder för utvecklingen av elsystemet, som innehåller en granskning av åtgärder som har genomförts sedan år 2000. I en skrivelse som nu har överlämnats till riksdagen delger regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har redovisat samt presenterar sina åtgärder med anledning av rapporten.
Januari 16, 2024
Regeringen har presenterat Naturvårdsverkets regleringsbrev för i år. Regleringsbreven utgör regeringens viktigaste instrument för styrning av myndigheternas operativa verksamhet och reflekterar på så sätt inriktningen för klimatpolitiken, med uppdrag för Naturvårdsverket som handlar om laddinfrastruktur och effektivare miljöprocesser samt återrapporteringskrav för myndighetens arbete med att förenkla för företagen.
Januari 10, 2024
Kort innan årsskiftet släpptes regeringens klimatpolitiska handlingsplan som redovisar hur klimatpolitiken bör genomföras under mandatperioden samt vilka beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta. För er som i julstressen inte hann läsa den nya handlingsplanen har vi sammanfattat de viktigaste delarna. För den åtgärd som regeringen lyfter som en av de enskilt viktigaste för att minska utsläppen - utbyggnaden av kärnkraft – har regeringen nu också tillsatt en nationell kärnkraftssamordnare.
Januari 3, 2024
Strax innan jul enades Europaparlamentet och rådet kring en politisk överenskommelse för EU:s AI-förordning, som är den första i sitt slag. Vilka risker ser EU med AI och vad innebär den nya förordningen? Vi har sammanfattat allt ni behöver veta.
December 19, 2023
Efter intensiva förhandlingar kring den slutgiltiga texten gick FN:s toppmöte om klimat till slut i mål. Att fossila bränslen inkluderades i texten och att överenskommelsen inbegriper uppmaningen om att ställa om från dessa utgör ett historiskt steg framåt även om många hade hoppats på mer. Men vad hände mer på toppmötet? Vi har sammanfattat två av de största framstegen från de drygt två veckorna i Dubai.
December 12, 2023
Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse för den föreslagna ekodesignförordningen. Förordningen har beskrivits som en ”game changer” för omställningen till en mer hållbar och cirkulär ekonomi.
December 5, 2023
Techbranschen fortsätter att växa trots ett osäkert omvärldsläge och lågkonjunktur. Samtidigt halkar Sverige efter i digitaliseringen, något som kan äventyra både välfärden och klimatomställningen. Detta var budskapet från TechSveriges seminarium kring techbranschens nuläge och framtid som hölls i samband med lanseringen av rapporten ”Svenska techbranschen 2023”.
November 29, 2023
Delegationen för cirkulär ekonomi höll sin årskonferens i förra veckan och vi var där på plats. Första delen av dagen ägnades åt Delegationens arbete från året som gått medan andra halvan handlade om materialanvändning och kritiska metaller avgörande för elektrifieringen och, i förlängningen, den gröna omställningen.
November 22, 2023
Ett preliminärt avtal har nåtts mellan Europaparlamentet och Europeiska rådet kring en ny EU-förordning som ska minska metanutsläppen från energisektorn i EU samt i EU:s globala leverantörskedjor. Lagförslaget är det första i sitt slag inom EU.
November 14, 2023
Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens årliga evenemang Textildialogen syftar till att involvera aktörer för att driva en mer hållbar textil värdekedja med fokus på miljö och kemikalier. Vi har sammanfattat informationen från mötet med fokus på de viktigaste lagarna att hålla koll på framöver.
November 7, 2023
Spill av plastpellets utgör den tredje största oavsiktliga utsläppskällan av mikroplaster i naturen. Nu skickar regeringen ut EU-kommissionens förslag om att förhindra spill av plastpellets för att minska utsläpp av mikroplast på remiss.
Oktober 31, 2023
Hög inflation och långsamma tillståndsprocesser är bara några av de hinder som finns för EU:s ambition om att uppnå 45 procent förnybar energi vid 2030. Situationen kräver enligt kommissionen omedelbara åtgärder, vilket är varför handlingsplanen för vindkraft nu presenteras.
Oktober 25, 2023
Det Internationella energirådet (IEA) har släppt sin årliga flaggskeppsrapport World Economic Outlook för 2023. Enligt rapporten står världen inför ett betydligt förändrat energisystem vid 2030 utifrån de energipolitiska åtgärder som redan är på plats. Fortfarande krävs dock mer kraftfulla åtgärder för att hålla 1,5 gradersmålet.
Oktober 19, 2023
Europeiska rådet har nu formellt antagit det reviderade direktivet om förnybar energi samt förordningen ReFuelEU Aviation. Detta innebär att EU nu har juridiskt bindande klimatmål som täcker alla nyckelsektorer av ekonomin. Med den nuvarande utvecklingen av Fit for 55 förväntas målet inte bara nås – utan även överträffas.
Oktober 9, 2023
Skellefteå Krafts innovationsprogram ”Watt an Idea” ger nystartade företag möjligheten att utveckla sina idéer och innovationer för framtidens energisystem. Den tredje oktober öppnade programmet för ansökningar från entreprenörer och innovatörer från hela världen.
Oktober 3, 2023
Nordiska ministerrådet presenterar rapport med 15 åtgärder för att få plastföroreningar att upphöra vid 2040. Rapporten utgör ett bidrag till förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar.
September 26, 2023
Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, på engelska kallad Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), utgör en viktig del av EU-paketet Fit-for-55. Det står nu klart att Naturvårdsverket får kontrollansvar för det kommande CBAM-systemet i Sverige.
September 21, 2023
Igår presenterade 2030-sekretariatet sin analys av regeringens budgetproposition som lades fram på morgonen. Budgeten innebär enligt sekretariatet en uppförsbacke för uppfyllandet av de nationella klimatmålen för inrikestransporter men innehåller även viktiga satsningar.
September 12, 2023
Regeringen presenterade i förra veckan flera omfattande klimatsatsningar. Bland annat vill de tillskjuta medel till Klimatklivet och förlänga investeringsstödet till år 2028. Totalt omfattar klimatsatsningarna 4 miljarder kronor för 2024.
.jpg?etag=%22f9f5-62c7f412%22&sourceContentType=image%2Fjpeg&ignoreAspectRatio&resize=300%2B139&extract=0%2B0%2B300%2B139&quality=85)
