Regeringen lämnar proposition till riksdagen med regler för genomförande av CSRD
April 9, 2024
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag för en nationell implementering av EU:s direktiv kring företagens hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Lagförslaget innehåller bestämmelser som i hög grad ansluter till direktivets utformning och ordalydelse. Regeringen anser även att skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapport inte bör gå längre än vad EU-direktivet kräver.
CSRD medför nya krav jämfört med tidigare lagstiftning kring hållbarhetsrapportering
EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) ersätter det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering. Det nya direktivet skiljer sig från det hittillsvarande på flera sätt:
- Fler företag omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering.
- Hållbarhetsrapporten ska i större utsträckning granskas av en revisor.
- Mer detaljerade rapporteringskrav och harmoniserade upplysningsstandarder ska förbättra jämförbarheten.
- Informationen ska vara digital och maskinläsbar.
- Nya krav på kunskap och erfarenhet för en revisor som åtar sig uppdrag att granska hållbarhetsrapporter.
Syftet med CSRD är att tillhandahålla finansmarknaderna pålitlig och jämförbar information från företagen angående deras miljöpåverkan, sociala ansvar och företagsstyrning. Dess huvudmål är att vägleda kapitalflöden mot investeringar som främjar hållbarhet. Dessutom ska den underlätta hanteringen av finansiella risker relaterade till klimatförändringar och sociala utmaningar.
Vilken information ska rapporten innehålla?
Propositionen fastställer att en hållbarhetsrapport ska innehålla information som redogör för företagets inverkan på hållbarhetsfrågor samt hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget, dess utveckling och resultat. Hållbarhetsfrågor innefattar sådant som rör miljö, sociala förhållanden, personalfrågor, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Bland annat ska företagens hållbarhetsrapport innehålla en beskrivning av:
- Företagets eller koncernens affärsstrategi för hållbarhetsfrågor.
- Förekomsten av incitamentssystem kopplade till hållbarhetsfrågor för personer i företagets eller koncernens ledning.
- Den huvudsakliga negativa inverkan som kan kopplas till företagets eller koncernens verksamhet och värdekedja.
- De huvudsakliga riskerna för företaget eller koncernen med avseende på hållbarhetsfrågor.
- Hur hållbarhetsinformationen har identifierats.
Vilka företag ska rapportera?
Eftersom CSRD innebär mer långtgående krav på hållbarhetsrapportering och medför en större administrativ börda jämfört med föregående direktiv, i synnerhet för de mindre företag som nu omfattas av kraven, anser regeringen att svensk lagstiftning inte bör innefatta företag av någon annan storlek än de som faller inom direktivets obligatoriska tillämpningsområde. Ett bredare tillämpningsområde för rapporteringskravet jämfört med andra EU-länder skulle enligt regeringen missgynna svenska företag och försämra deras konkurrenskraft.
De företag som nu kommer att omfattas av de nya kraven är:
- Små och medelstora börsnoterade företag.
- Små och medelstora moderföretag, som inte är börsnoterade, i stora koncerner.
- Stora eller börsnoterade dotterföretag och vissa större filialer till tredjelandsföretag som motsvarar aktiebolag och har en betydande verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
När blir företagen skyldiga att rapportera?
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
- För stora börsnoterade företag med över 500 anställda ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. Detsamma ska gälla koncerner som uppfyller motsvarande villkor.
- För andra stora företag och koncerner, med undantag för små och icke komplexa institut och captivebolag, ska rapporteringskravet tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.
- För små och medelstora börsnoterade företag, liksom små och icke-komplexa institut och captivebolag, ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.
- För dotterföretag och filialer med ett moderföretag i tredjeland ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds efter utgången av 2027.
Källa: Regeringens proposition