Naturvårdsverket redovisar uppföljning av miljömålen

April 3, 2024

Naturvårdsverket har nyligen presenterat sin årliga bedömning av utvecklingstrenden för miljökvalitetsmålen för regeringen. Utvärderingen visar att utvecklingen är positiv för två av målen, neutral för åtta, negativ för fem och tvetydig för ett.

Naturvårdsverkets bedömning av utvecklingen i miljön

Naturvårdsverket har utvärderat utvecklingen för de 16 miljökvalitetsmål som vägleder Sveriges miljöpolitik. Trenderna för respektive mål har därefter sammanfattats som följer:

Positiv utveckling

• Frisk luft: Utvecklingen är positiv, men halterna av kväveoxid, partiklar och ozon är fortfarande höga i förhållande till målnivån. Fler åtgärder krävs för att minska luftföroreningar från trafik och transport.

• Bara naturlig försurning: Både nedfallet av försurande ämnen och antalet försurade sjöar och vattendrag har minskat under de senaste decennierna. Dock krävs åtgärder för minskade utsläpp från landbaserade källor, sjöfart och jordbruk.

Neutral utveckling

• Giftfri miljö: Förekomsten av de miljögifter som reglerats minskar i både människa och miljö, och EU:s kemikaliestrategi bedöms skapa goda förutsättningar för effektiv lagstiftning. I takt med ökad konsumtion och produktion av kemikalier och varor ökar dock spridningen av farliga ämnen.

• Skyddande ozonskikt: Ozonskiktets uttunning har avstannat, och det finns indikationer på att återväxten kan ha börjat. Kvarstående problem inkluderar dock utsläpp av lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen och utsläpp från avfall.

• Ingen övergödning: Åtgärder som riktats mot att minska övergödning ger resultat, men det tar ofta lång tid innan en förbättring i miljöns tillstånd kan observeras. Kontinuerlig statlig finansiering och lokal samordning, samt internationellt samarbete krävs för att målen ska nås.

• Levande sjöar och vattendrag: Få sjöar uppnår god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, miljögifter och försurning är kvarstående problem. Pausen i omprövningen av miljövillkoren för vattenkraften minskar möjligheten att uppnå målen.

• Grundvatten av god kvalitet: Övervakning och riktade undersökningar förbättrar kunskapen om vattnets kvalitet, men fortsatt analys av data behövs. Uttag och användning av naturgrus behöver också minska.

• Hav i balans samt levande kust och skärgård: Utmaningarna inkluderar övergödning, farliga ämnen, delvis svaga fiskbestånd, marint skräp, och främmande arter, samt påverkan eller förstörelse av känsliga livs- och kulturmiljöer. Åtgärdsprogram inom havsmiljö- och vattenförvaltning och nationella havsplaner, är viktiga för att på lång sikt nå målen.

• Myllrande våtmarker: Arbetet med anläggning, restaurering och skydd av våtmarker ger positiva resultat. Dock påverkas natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster negativt av förändrad hydrologi, klimatförändringar, invasiva arter och kvävenedfall.

• Ett rikt odlingslandskap: Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar. Vissa områden bedöms ha nått en godtagbar nivå, medan andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper har ännu inte uppnått en gynnsam bevarandestatus, och för flera av dem är utvecklingen fortsatt negativ.

Negativ utveckling

• Begränsad klimatpåverkan: För att bromsa uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius, och möjligen till 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå, måste de globala växthusgasutsläppen grovt sett halveras till år 2030. Det krävs kraftigt förstärkta ambitioner globalt samt skarpare åtgärder både i EU och i Sverige.

• Säker strålmiljö: Strålsäkerheten är acceptabel inom flera områden och målet är nära att nås. Däremot saknar Sverige en hållbar lösning för att ta hand om radioaktivt avfall från andra verksamheter än kärnkraftverk. Därtill har antalet fall av hudcancer ökat under flera år.

• Levande skogar: För att skydda skogens biologiska mångfald behövs kraftigare åtgärder mot förlust av livsmiljöer. Den gröna infrastrukturen lider av brister, och de pågående klimatförändringarna ökar behovet av att ge arter möjlighet att sprida sig i landskapet.

• Storslagen fjällmiljö: Att balansera olika intressen blir allt viktigare i och med att många nyttjar fjällen. Klimatförändringar och minskad traditionell brukning hotar det öppna fjällandskapets unika natur.

• Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden fortsätter att vara hotad enligt uppföljningar av rödlistan och olika direktiv. För att förbättra situationen krävs hållbart nyttjande av naturresurserna. Även om statliga medel har bidragit till förbättringar återstår det mycket arbete för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster på lång sikt.

Oklar utveckling

• God bebyggd miljö: Målet påverkas av olika styrmedel och drivkrafter i komplexa processer. Strategiska satsningar kan vara svåra att utvärdera, och mer kunskap behövs inom områden som cirkulär ekonomi och klimatanpassning. Trots att vissa åtgärder vidtas, är det svårt att bedöma deras miljöeffekter på grund av olika faktorer och begränsad uppföljning. Den ökande osäkerheten i omvärlden försvårar bedömningen av målets utveckling.

Inget av etappmålen är ännu uppnått

För att miljökvalitetsmålet och generationsmålet ska uppnås har ett antal etappmål satts. Naturvårdsverket bedömer inte att något av dessa mål är uppnådda i dagsläget, men etappmålet om läkemedel i naturen ser ut att kunna nås till 2030. Bedömningen för om målen kommer att uppnås är dock osäker för flera av resterande etappmål.

Källa: Naturvårdsverket Skrivelse